Sista dagen i Juli.. inte

Det har känts som den sista dagen av Juli idag, fast det är en dag imorgon också. Så vad har hänt sen jag började mitt sommarlov?
Tack vare mina ömma fötter blev det inget fyrverkeri i lördags. Kanske lika bra, då det är det mest folktäta på hela året, och jag och folk går inte jättebra ihop. Men jag fick hjälpa damerna med att bli fina i håret (även om jag inte gjorde mycket alls då söta flickfrisyrer (speciellt i asiatiskt hår) inte riktigt är min specialitet)
I söndags hade jag som mål att inte ha något mål, så jag tog en promenad till Shinjuku (tog 55 minuter härifrån) och mötte upp Cindy för en dag utan mål. Dock så blev vår mållösa dag en dag av shopping non-the-less, och jag kom hem med ytterligare nya kläder (och skor!). Men jag måste säga att jag har blivit riktigt duktig på att fynda bra kläder!
Dock har jag ännu inte lärt mig att fotodokumentera nyinköpta kläder på ett bra sätt. Så. Eh. Bare with me. Det kanske kommer, förr eller senare..

I måndags tänkte jag övervinna min telefonrädsla och söka jobb, men då jag pratade med Reiji bekräftades mina misstankar om att jag ännu inte var riktigt redo för det. Pappret jag fått från skolan var bara steg ett i proceduren om att få tillstånd att jobba.
Så all min energi rann ur mig när jag fick reda på att jag var tvungen att ta mig till Shinagawa (20 min med tåg från Shinjuku) för att där byta till buss och åka till immigrationsverket.
Screw that, sa jag, och gav upp och gjorde ingenting vettigt på hela dagen istället. Yeay for me!
Istället åkte jag dit igår, tillsammans med Cindy, som behöver ett re-entrypermission för att hon ska till Taiwan 1 vecka i sommar. Dock gick det bättre för mig. Jag bara lämnade in mina papper, skrev min adress på ett vykort och blev ombedd att vänta tills vykortet dimper ner i min brevlåda och säger att mina papper är klara.
Cindy däremot hade glömt stoppa på sig sitt studentkort och fick därmed inget re-entrypermit. Så hon måste åka dit Igen! Screw the system! Samt att bussen dit kostade 200yen! Så på vägen tillbaka sa vi screw that och gick till stationen. Tog typ ingen tid alls, men då jag envisats med att högklackat är finast till klänning så byggde jag på mina skavsår lite till.
Oh well, vad gör man inte för konsten, liksom.

I alla fall mötte vi upp Yupei, ditchade planen på att vi skulle bowla och spenderade alla våra pengar på meningslösa spelmaskiner istället. Ni vet såna där med en gripklo som aldrig griper någonting utan bara hånar en. Jag och Cindy var rätt stabilt inställda på att så är det, Yupei tog det mycket mycket hårt när hon inte fick som hon ville. Stackars liten.
Sen spelade vi iofs bongotrumspel, som var tokroligt! Och fatta bra träning för armarna XD Så det blir det nog fler gånger =) Det är åtminstone värt pengarna man stoppar i maskinen ;) Dock hade jag en känsla av att jag var ansvarig för att vi spenderade den mesta av våran tid på att fundera på vad vi skulle göra utan att faktiskt göra nåt. But hey, jag var inte den enda som ville ditcha bowlingen, och det var den enda planen jag haft öht med den dagen.

Oh, så fick jag se Hanjun med en flicka under armen. Ihihihi, det gjorde nog min dag ^^ (han är en väldigt trevlig, väldigt nördig liten 18-årig koreanpojke. Att han har fixat sig en flickvän (som dessutom är toksöt) ger mig lite hopp om mänskligheten ^^)

Och idag då?? Idag har jag sovit sjukt länge (som vanligt) fast drömt sådär klara drömmar som jag kan ha ibland. Kommer ihåg allt som om det utspelat sig på riktigt, eller på film. Riktigt lustig och intressant dröm var det, men ingen bredvid mig i sängen som jag kunde berätta det för =/
Oh well. För att kompensera att jag sovit bort hela förmiddagen (notera här att jag gick upp vid 7 i morse och käkade frukost, sen gick jag och lade mig igen) så städade jag. På riktigt.
Sen studerade jag. På riktigt. Jag har för närvande 3 böcker i min ägo som jag vill läsa. 2 har jag börjat på. Den ena har blivit en ren pluggbok. Jag läser varje sida och slår upp kanji jag inte kan, de skriver jag ner i en anteckningsbok för att sedan studera.
Den andra har jag läst på engelska, så där nöjer jag mig med att förstå det stora hela, och blir glad så fort jag kan läsa ett nytt kanji som jag lärt mig från den andra boken.

Igår kväll var det dessutom fetaste åskovädret!! För en kort stund var det precis ovanför huset, och vore jag inte så otroligt chicken skulle jag gå ut på taket och titta på spektaklet från första parkett. Men även om jag inte är högsta punkten skulle jag vara rädd för att bli träffad. Death by lightning, rätt coolt, men också rätt korkat.

Imorgon ska jag och Cindy ta en promenad till Ikebukuro. Tokyo krymper för var dag som går. På gott och ont.

Puss!

En fotmassage tack..

Om någon kan skicka en fotmassage på posten kommer jag älska den personen i evighet framöver! Förutsatt att den kommer inom närmsta timmen vill säga ;)

Jag har som regel när jag tar på mig högklackat att inte klaga, men den säger inget om att jag inte får tycka lite synd om mina fötter när jag kommit hem =)

Idag hade vi sista dagen av skola innan sommarlovet. Det började med prov, sen lite lektion, sen uppläsning och filmning av egenskrivna nyheter (jag var sjukt bra på det, jag kanske ska bli nyhetsuppläsare istället? ;P) Och lite katakanalektion och sen blev vi tilldelade sommarens läxor sista timmen.
Fick även i uppdrag att köpa på oss en hög böcker under sommaren och se till att ha roligt. Pah, vi får väl se ;P

Pratade med skolkontoret idag, och de har sagt att om jag inte gifter mig eller tar hit mina barn från Sverige får jag inte flytta från studentrummet förrän i April nästa år. Jag var nära på att både börja gråta och skrika och slå näven i bordet (eller någons ansikte, vilket hade varit mindre bra o_O) Men som den väluppfostrade människa jag är gick jag inte ens ut på skolgården och skrek ut min frustration utan gick till posten och postade brev istället efter att ha hämtat upp Cindy.

Vi skulle gå och köpa min cykel, men den var borta!!!! Självklart hade någon redan köpt den. Jag menar ofta en sån godbit skulle stå kvar och vänta på mig med en så låg prislapp =/ Jaja, ska kolla lite då och då om det kommer in något nytt som jag faller för. Får hoppas, för en cykel ska jag ha!
Vi tog en promenad till Harajuku istället, inte alls långt egentligen men det var i stort sett grusväg hela vägen. En smula drygt i ovan nämnda skodon.
Åt en mjukglass på vägen och ägnade sen dryga 4 timmar åt att göra av med 10 000 yen. Inga skor (som var tanken från början) men väl en klänning, ett linne, två tröjor, en kjol och en sommarsjal. Tänkte lägga upp bilder på dagens fynd i morgondagens bilddagbok. Just nu är jag svettig och äcklig och känner knappast för att prova kläder ;)

Knatade sen över till Shibuya för att inse att 109 stänger klockan 9, så det blev inga skor där heller. Och ja, jag behöver skor! Gick till Quintrix och plockade på mig lite flyers inför sommarlovets stampmöjligheter och så tog vi tåget hem.

Och här är jag. Snart färdigsvettad för en dusch och sen ska jag nog däcka. Däcka och sova tills jag vaknar. Inga alarm, inga måsten. Eller jo. Jag _måste_ tvätta imorgon! Inget snack om saken. Min tvättkorg luktar surt =/ Oh shit. Skulle juh köpt nytt tvättmedel, scheiss. Funderar på om det är tvättmedlet som blossat upp mina utslag. Provade nåt nytt nämligen, det Kan ha ett samband! Crap om det är så, måste jag börja dagen imorgon med att bege mig ut i jakt på tvättmedel =/ Oh well, en lärdom är det väl alltid =)

Annars måste jag ingenting imorgon. Eventuellt blir det hanabi (fyrverkerier) i Asakusa, men det är den största i hela Japan under året så jag vet i fasiken om jag kommer palla med alla människor. Dessutom har alla som planerar att gå förberett sig med yukatas, och jag har ännu inte pallat sy någon. Så. Eh. Om jag inte vaknar pigg som en lärka tidigt imorgon bitti vet jag inte om jag kommer hinna färdigt någon heller ;)

Jaja, time will tell. Nu har jag sommarlov, så vänta er många händelselösa inlägg! XD Fast iofs. Ska plugga, söka jobb som en tok och se till att få ihop pengar. Ska ha ett duktigt sommarlov, men ett par dagar tycker jag att jag har rätt att slappa innan jag tar tag i mig själv. Jajjamensan!

Puss o godnatt!

15 orsaker att köpa en cykel o_O

Eller okej, jag ljuger nog. Jag kommer inte skriva 15 orsaker, men ett par, som är så stora att de säkert kan räknas som 15 tillsammans om man riktigt försöker.

För det första har jag insett att det tar 40 minuter att gå till skolan, vilket skulle ge en cykeltur på max 20, kortare eller längre beroende på om man väljer att cykla på trottoaren bland gångtrafikanterna eller gatan bland bilarna.
För det andra så mår jag dåligt varje gång jag går till tunnelbanan. Det är sån kort sträcka, mottainai, mottainai skriker det i mitt huvud.
Det kostar strax 3500-ish varje månad för pendlarkort. Mottainai, mottainai!

Idag tog jag och Reiji en promenad och gick till Eifukucho (där jag i förra veckan köpte en symaskin, och åkte buss till!) och så via Shin-koenji hem till Hounancho. Tog en timme, och vi var inte ens trötta när vi kom hem.
Mina och Heran tog en promenad från Shibuya häromdagen, tog 2 timmar. Dvs inte långt om man har en cykel. (eller har 2 timmar att lägga på en promenad hem från Shibuya XD)

Det känns så himla surt bara att betala nästan 1000 yen i månaden för att parkera cykeln, fast det är juh fortfarande billigare än pendlarkort :P

Ja, jag ska nog banne mig köpa mig en cykel! Fått tillstånd idag om att jobba, så hittar jag ett jobb så är det juh ingenting, right?
Cykel for the win! Jag bara avskyr Tokyos parkeringsrestriktioner =/

Hm, var det inte jag som skulle kolla upp vad lagar det gäller för inlines!? Pah, palla, det tror jag dessutom på riktigt är livsfarligt i den här stan ;P Om jag inte ska bli skejtare? Hm hm.

Nej. Plugga och sova. Imorgon ska jag och Cindy på shoppingtur och fira att vi inte har mer skola förrän i September!

Today is the day.

Eller något. Behövde en titel, och det är dagen innan sista skoldagen innan sommarlovet.
Imorgon börjar vi med prov, för att avsluta med att få sommarens läxor o_O Känns bra.

Jag tänkte att nu, medan jag sitter och väntar på att både färgen i mitt hår ska verka färdigt, och att riset i riskokaren ska bli mjukt, så ska jag skriva ett något sånär seriöst och långt bloginlägg. Fast då jag alltsom oftast får känslan numera att ingen faktiskt läser min blog, så känns det en smula omotiverat. Men jag får väl motivera mig med att jag skriver för min egen del, och på så sätt kan jag motivera mig själv till att det är helt okej att skriva totalt irrelevanta saker också. Jajjamensan!

Så vad har hänt? Jag har nog varken skrivit om vänskapslägret eller Gifu, så jag börjar i rätt ordning. Det blir bäst så.

I början av Juli, på Tanebata (7/7) för att vara bestämd, åkte jag, mina klasskamrater och 6 andra klasser till norraste Nagano för 3 dagar av lära-känna-varandra-aktiviteter. Inte för att det var överdrivet många av ovan nämnda, eller för att jag för den sakens skull lärde känna någon som jag inte kände sen tidigare (mer att jag kanske kom närmre de jag redan kände i så fall), men det var trevligt. Luften var inte lika fuktig som i Tokyo, och det var klart mycket mer på landet. En sjö (som jag inte fick bada i) en skog (som jag inte fick springa i) och ett badhus (som jag aldrig kom upp i tid på morgonen för att bada i)
Det var becksvart om kvällarna och allt man hörde var insekter. Det var nog det bästa!
Andra dagen regnade det hela förmiddagen och vi fick barbequea på bordselgrillar i matsalen. Sen klarnade det upp på eftermiddagen så att vi tog en tur till en liten onsen-stad (onsen=varmkällsbad) som jag inte kunde bada i, men jag tog en himla promenad och fotade lite.
Sen regnade det på kvällen så att våran campfire fick hållas i gympasalen med ett högst sorgligt ljusstaksprytt träd i mitten =/

Sen skulle vi svänga förbi en gymnasieskola på vägen hem och prata med gymnasieflickor, of reasons unknown.

Sen åkte vi hem. Jag fick en dag ledigt då jag kunde tvätta, ta det lugnt, laga obento till mig och Tomo och ha lite fjärilar i magen. På torsdagen vid 6-tiden på kvällen mötte jag så upp Tomo i Harajuku för immundigande av tokgod obento i Yoyogiparken. Det var himla konstigt att träffa honom efter 2 år, och inte förrän Björn påpekade det häromdagen insåg jag att han blivit svarthårig igen efter att ha varit brunblonderad under sommarskolan :P
Vi tog nattbussen till Gifu, och trötta som vi var när vi kom fram sov vi till 12 på fredagen. Under resan kläcker dock Tomo att lundensarna dragit till Gujo-hachiman för homestay precis lagom när jag ska dit, så att träffa svenskar gick juh sådär. Men jag åt av deras knäckebröd istället, mwhuaha! I alla fall så tog vi bilen och bilade till Gujo, Tomo hade inte varit där och jag tyckte himla mycket om staden när jag var där sist så det gjorde mig ingenting. Tog väl dryga timmen, och av en slump snubblade vi faktiskt över 3 svenskar! Jag tror jag sa 5 ord på svenska, och det lät som det mest korkade jag sagt i hela mitt liv i mitt huvud o_O Svenskan fungerar inte på en gång efter att konstant ha använt sig av japanska så länge.

I alla fall kom åska och regn och vi hittade ingen parkering, så vi vände hem igen för en snabb banan och ombyte och så var det iväg till Ais volleybollcirkel. 2 timmar volleybollsträning senare blir det middag klockan 12 (hur klarar sig japaner egentligen? o_O). Det var iofs väl värt väntan! Tomos hemlagade pasta, mums!

Dag två inleds även den med att vi sover bort halva dagen. Vid 10 pallar jag dock inte längre utan smyger upp och stjäl mig en dusch. Vi åker till Gakugaiken och kollar så att grillarna från vår sommarskola står kvar (de gör de, och oanvända sen dess är de också XD) och drar sen och bowlar. Jag äger så himla fett de 2 första ronderna, sen blir jag less och förlorar stenhårt på sista. Men fasiken vad kul det var! Måste hitta en bana i Tokyo och åka och bowla lite oftare =) Så snart jag hittat mig en umgängeskrets vill säga =/ Ovärt att bowla själv.

Efter det blir det grillning, vi äter tills vi spricker. Jag får träffa de flesta av årets tutorer och vi drar vidare till parken för hanabi, japanska fyrverkier. Det är en sak för sig, och det tar ett tag innan man vänjer sig av vid Sveriges mastodontsmällare och ser det fina i det enkla =)
Vi leker lekar i lekparken fast den är stängd (efter mörkrets inbrott får man inte leka i lekparker) men då polisen kommer så är jag högst upp i lekställningen medan alla andra som är på marken kutar friskt åt alla håll o kanter!
Polisen hittar mig och säger att unga dam, här får man inte vara efter klockan 8 på kvällen. Lyser mig i ansiktet och frågar, du är inte japan va. Haha, så lätt man kan komma undan med något för att man är vit ^^ Får inte ens skäll, utan kan lugnt och stilla traska ut ur lekparken och återförena mig med mina vänner. De blir lite oroliga, och jag vet inte hur många gånger Tomo bad om ursäkt för att ha lämnat mig. :P (Dessutom vill jag tillägga att jag van språngmarschen till toppen av lekställningen ;P)

Vi städar undan våra smällare efter en hanabi-stafett, vilket går ut på att tända en tomteblossliknande pinne, springa till nästa kompis, tända dennes pinne, och så vidare. Som en stafett liksom. Och så drar vi på karaoke. Som vanligt är jag negativt inställd, men hellre att jag drar på karaoke med mina vänner än blir hemskjutsad och rullar tummarna i ett tomt rum.
MEN! Till min stora förvåning (och kanske juh för att jag hade noll och inga förväntningar) har jag tokroligt! Sjunger för full hals på engelska, japanska och tyska. De som hört mig sjunga kan tycka synd om japanerna, men en del av karaoken är att faktiskt ingen klagar hur illa man än låter.
I 5 timmar står jag ut, och i gryningsljuset åker vi hem lagom för att se soluppgången från Tomos balkong.

Sover bort halva söndagen (ser vi ett mönster) Tomo åker till gakugaiken och skolan för att fixa med sitt medan jag blir lämnad med mina läxor. Precis när jag är klar kommer han hem, vi köper mat till kvällens middag, och jag får återförenas med inte mindre än hälften av de tutorer jag hade i Gifu för två år sen. Tomo och Ai, såklart, sen Sayuri, Non-chan och Yuka. Får prata med Kenji i telefon och vi inser att han är 30 mil bort med bil från där jag var i Nagano för bara 2 dagar sen. Så jädra dumt att inte veta det innan! Vi äter gott, pratar om allt och inget och slår sönder en gigantisk vattenmelon med ett järnrör.
Det är tradition i Japan ;)

Efter det blir det bråttom till bussen, jag säger till Ai på vägen till stationen att det verkligen varit medicin för hjärtat de här tre dagarna. Jag vill verkligen inte åka hem och hade jag inte varit så kall hade jag nog gråtit en skvätt :P
De springer efter bussen i äkta filmmanér och jag känner att Tokyo inte lockar särskilt mycket.

Men hem kom jag i alla fall, och jag är juh smart nog att inse att det var så bra i Gifu just för att det var så kort tid, för att jag inte varit där på 2 år och just för att det inte var Tokyo. Jag tror inte att ett liv i Gifu skulle ge mig alltför mycket, men det är skönt att veta att det finns där. Som en liten tillflyktsort.
Även om de flesta tar studenten nu och inte kommer vara kvar i Gifu, men det är en annan historia!

Det var juh ändå 2 veckor sen jag kom hem från Gifu, och det har hänt saker sen dess. Men jag har sköljt ur håret, riskokaren har pipit att den är klar och jag ska laga middag.

Får se när jag får nästa ryck =)

Nattens fusktanka.

Den sista raden innehåller ett tecken för mycket, men då klockan är 2 på natten orkar jag inte bry mig om det.

君の手で
も一度愛を
感じたい
早くこち来て
唇焼いてる

Känsliga tittare varnas!!

Jag har verkligen varit dålig på att uppdatera här, och jag ber om ursäkt!
Jag hoppas dock att bilddagboken ska ge lite klarhet i vad som hänt under de senaste veckorna, så snart jag pallar pula med det också vill säga ;P

Jag tycks ha all tid i världen, men ändå så blir det aldrig av att jag tar tag i det som är tidskrävande.
Åväl. Imorgon blir det ändring på allt. Jag ska storstäda rummet (på riktigt) sen ska jag förhoppningsvis installera min (imorgon) nyköpta symaskin och sen ska jag ha en tredagarshelg av kreativitet och kaos!

Men för att komma till saken med nattens inlägg!

Jag ska egentligen sova för flera timmar sen, men jag har gjort läxor, lagat bento och firat Lito som hade födelsedag idag (eller igår blir det)

Så när jag skulle borsta tänderna insåg jag att hade ont i tungan. Jag har nyligen ätit väldigt mycket ananas, och av nån anledning går plaststavar i tungan och ananas inte hand i hand (mycket märkligt) så jag tänkte att det är nog dags att byta.

Jag skäms egentligen lite över att publicera den här bilden, men jag vill lägga in ett varnande exempel om vad som kan hända om man låter tungstavar i plast sitta i för länge..
Och därmed önska alla som vågat läsa hit en god natt ^^ För det ska jag ha!
Och förhoppningsvis ska jag undvika att försova mig imorgon ;P


It's disgusting!!!!!!!!! >_<

Sådär ja..

Ja, då var det dags för en lite ordentlig uppdatering. Jag vet att jag sa att jag skulle komma tillbaka efter test och resor, men då jag är "ledig" imorgon (dvs inte behöver gå till skolan utan kan ägna dagen till att plugga hemma) kan jag ta en stund och uppdatera här.
Imorgon ska jag gå upp lite senare, ha långfrukost, tvätta, storstäda och plugga kanji. Ja, jag ska faktiskt vara duktig!

Sen sist jag skrev har det verkligen gått upp och ner. Om Maj var the sweet ride har Juni onekligen varit en berg-o-dalbana. Inte riktigt hittat en jämn nivå för Juni, utan det har verkligen varit på en dag-för-dag basis.

Har träffat väldigt mycket människor, på gott och ont. Väldigt dåligt med japaner dock, så jag hoppas på att få råda lite bot på det nästa vecka.
Efter vänskapslägret som pågår måndag till onsdag drar jag till Gifu torsdag kväll. Det blev skjutet på en dag men nu får jag istället sällskap på bussen av Tomo som tydligen ska till Tokyo på torsdag för okänd anledning. Jag och Johanna gissar dock på arbetsintervju, men man vet aldrig.
Det ska bli schysst iaf att slippa oroa sig över vem man måste sitta bredvid i 8 timmar.
Om det löser sig med biljetter vill säga. Vi håller på att dividera fram och tillbaka om vilket bussbolag vi ska åka med XD

Jag ser inte så fasligt negativt på vänskapslägret längre. Har börjat lära känna lite fler folk från andra och första klassen, så det kanske till och med kan bli roligt att åka bort med skolan. Fast vi får inte bada i sjön, vilket gör mig sjukt bitter!
Där står läraren och pratar om vilken vacker sjö vi kommer att bo granne med, men då jag frågar om man får bada säger hon att det är kallt! Pytt säger jag, men då säger hon att den är djup. Då säger jag att jag kan simma, men då säger hon att den inte är SÅ ren!
Kan inte japanerna bestämma sig nån gång!? XD Men men, det står i foldern vi fått att man inte får bada i sjön, så tydligen är jag inte den första som försökt :P

I bergen finns det även björn. Och vi får inte gå ut på promenader själva. Vi har dessutom utegångsförbud efter klockan 8 på kvällen för att det kan finnas konstigt folk i krokarna. Det finns en onsen och maten är fint förbeställd, så jag undrar hur mycket jag kommer kunna äta. Palla släpa med sig egen mat som inte behöver stå i kylskåp. Leva på burktonfisk i 3 dar? Nej tack.

Skulle inte jag vara positiv? Hm, jag tror nog att det här inlägget kommer bli lika förvirrat och splittrat som jag känner mig just nu. Finns nog inte mycket sammanhang i mitt huvud för tillfället.

Imorgon drar Markus till Arvika och leker i leran. Jag skulle så gärna följa med honom. Sova i ett kallt tält och vakna i en bastu. Dra på sig gårdagens kläder. Äta grovbröd med mjukost och göra sig redo för en dag i danshuset.
Jag vill ha grovbröd med mjukost! (och enbart det kommer jag sakna med Arvika XD XD)

Johanna åker hem till Sverige nästa fredag. Jag skulle på ett sätt gärna byta med henne, samtidigt som jag gärna vill stanna kvar här för att jag har så många roliga planer för sommaren! Som jag förhoppningsvis genomför också. Jag skulle bli så ledsen och besviken på mig själv om jag bara kom halvvägs.

(Och bara som en liten notis mitt i, jag vann bussbolagsfajten mot Tomo, så vi åker billigast möjligast vilket min magra studentplånbok tycker om ^^)

Då ska jag bara hämta ut min hembiljett imorgon, och hoppas på att han faktiskt lyckas boka våra biljetter så att jag tar mig dit jag ska åka hem ifrån :P

Åväl. Sitter med lurar på och lyssnar på Amon Tobin. Min granne har fått för sig att NU är en bra tid att öva på skönsången. Hade han bara haft en behaglig sångröst att lyssna på hade jag väl inte klagat, men nää. Det här går inte!

Så jaha nähä. Dags att sova snart kanske? Ska juh inte sova bort hela dagen imorgon, och jag måste juh sova för att kunna vakna för att kunna äta långfrukost.

Jag vet inte om det var någon direkt informativ uppdatering det här, men jag orkar inte.
Kan dock berätta att jag varit på min yrkesskola och inte alls tyckt om den. Jag måste ha blivit oerhört bortskämd på Virginska, och nån dag när jag orkar ska jag skriva ett brev till mina gamla lärare och berätta vad de gjort! Sen ska jag försöka ta mig tillbaka till yrkesskolan och se hur len jag kan vara i truten för att få som jag vill.

Nu ska jag sova, imorgon är en annan dag, och imorgon ska jag ta en långpromenad till närmsta Lawson. Gasräkning och uthämtning av bussbiljett, blir en dyr dag även imorgon.

Pah, some final words?
Nope, just nonsense.