Inte riktigt min helg..

Jag börjar baklänges..
Jag har sovit 13 timmar i natt och känner mig svag som en liten kattunge. Jag har än så länge under dagen hunnit äta frukost, lagt i en tvättmaskin, hängt min futon på vädring och tänkt tanken typ 15 gånger att jag borde storstäda på rummet.
Dock orkar jag inte riktigt börja i någon ände.

Igår vid 7-tiden på kvällen, efter att jag ätit en ordentlig middag och tittat på ett drettråkigt simpsonsavsnitt så bestämde jag mig för att sova nån timme. Den timmen blev 6 och vid 1 vaknar jag lagom förvirrad och vet inte vart jag ska ta vägen. Pallar inte vakna till liv utan somnar igen, och sover till halv 9. Drömmer konstiga saker, och jag tror att jag kan ha feber. Svettas utan att det är nämnvärt varmt ute och vill mest bara krypa ihop till en boll och somna igen.

Johanna åkte hem strax innan 5 igår. Hon fick komma med upp på mitt rum och låna mitt internet lite. Vi tittade på family guy och softade. Tog en promenad i området och jag köpte batterier till min hundrayensklocka och den låter nog mycket som vore det 3 klockor, fast den knappt är 5 cm i diameter.

Vi sov en stund på soffan i lobbyn efter att vi lämnat Cindy vid hennes studenthus och Johanna fått se min skola klockan 7 igår morse. Link berättade även att om man frågar snällt så får man ev. ta med sina kvinnliga vänner upp på rummet, men pojkar är en annan sak.

I alla fall. Fredagen kanske vi ska ta i lite mer kronologisk ordning, annars blir det nog på tok för förvirrat.

Åker till Tokyo station vid halv 8 för att plocka upp Cindy på vägen i Shinjuku. Irrar bort oss totalt för att Tokyo station är en enda stor katastrof och kommer sent. Johanna och hennes kansaikompis väntar med två av hans vänner, och vi skyndar bort till en Izakaya där maten är förbeställd och kommer på löpande band. Det är räkor i nästan allt, så jag tror att jag kan ha fått i mig lite undanstoppat nånstans där jag inte såg. Yeay för att räkor tydligen inte räknas som skaldjur i Japan o_O Jaja, det var trevligt i alla fall, men jag pratade mest svenska.
En liten notis bör läggas in om att jag varit på galet humör hela dagen. Pendlat mellan att vara glad över vädret till att vilja nita någon, vem som helst. Känslan ökades gradvis på under kvällen, men det kommer vi till.
Fick betala min del av kakan, men litelite mindre pga att jag inte drack något annat än vatten. Jaja.

Efter det hade inte Johanna samvete att ditcha de här karlarna utan tyckte att vi skulle hänga med dom lite till. Vilket ledde till att vi hamnade på karaoke "bara en timme" sa de såklart. Den timmen blev säkert 2, och när de väl gick med på att ge upp hade sista tåget sedan länge gått, jag hade glömt flyern till Mushroom garden hemma och var inte helt hundra på vad stationen hette så jag pallade inte tjafsa. Var redan upprörd, arg och bitter över att jag blivit meddragen på karaoke och missat sista chansen att smita iväg till Shibuya.
Det slutade dock med att pojkarna betalade taxi till Roppongi. Jag trodde att de hade en plan med det hela, men det visade sig att de inte hade. De försökte tillfredsställa min något hatiska aura jag byggt på mig och jag gjorde mitt bästa med att inte verka alltför missnöjd utan log och sade att ja men den här klubben verkar väl ändå helt okej.
Vilket den långt ifrån var, men jag fick dansa med Johanna och efter lite alkohol blev 2 av killarna riktigt pratbara, medan Johannas vän från kansai bara blev mer odräglig juh längre kvällen led. Tack och lov erkänner Johanna att hennes vänner brukar ogilla honom, så det känns helt lugnt att jag också gör det.
Dansgolvet var dock det trängsta jag varit med om, och det var inte mysigt trångt som det kan vara ibland utan bara obehagligt klaustrofobiskt trångt. Cindy hade toktråkigt och jag fick lite dåligt samvete som lovat henne häftig trancetillställning när vi hamnade på ett gaijinställe i Roppongi. Men förhoppningsvis insåg hon att jag var lika lack på faktumet som hon var.

Jaja. Kvällen slutade i alla fall med att jag tog en snubbes nummer, mest för egots skull. Om jag någonsin kommer höra av mig till honom är det för att fixa en dejt till Cindy, för han var tydligen ett stort metalfan, vilket Cindy också är, och hon kan behöva en karl just nu.
Detta gjorde dock att Johannas vän blev väldigt sur och tyckte att "jaha, då behövs väl inte vi längre" (de hade för övrigt betalat hela natten efter middagen, så jag behövde i alla fall inte själv betala för min misär) klockan var då över 5 på morgonen och det var juh inte direkt så att någon av oss hade visat något större intresse av någon av dem.
Blä för japaner!

Det är här jag ska skriva något kitchigt slutord, någon lärdom jag dragit av kvällen eller annat vist. Men jag pallar inte.

Nu ska jag se om min tvättmaskin gör som den ska eller om den havererat halvvägs. Jag är folkskygg idag och pallade inte bråka när Win dök upp med tvättkorgen och skulle vika tvätt. Nej. Smyga upp på femte våningen och hoppas på att inte bli upptäckt är nog min nästa plan för dagen.

Bästa med helgen var i alla fall att däcka i lobbysoffan med Johanna och sen titta på family guy. Det kändes nästan som söndagarna hemma i Sverige, fast jag har söndagen på mig idag till att tvätta och plugga XD Värsta bra, tror jag. Om jag inte låter dagen försvinna i ett feberdis vill säga o_O